Glasängeln

Pratade nyss med Tom. stämmningen är sådär nu när resan börjar närma sig, så kanske var läge att ventilera luften mellan oss. Vi tar det som det kommer, vi kommer nog behöva en paus under det kommande året och det gör ont att behöva tänka så, men inte ens hälften så ont som det kommer göra att behöva ta pausen över telefon.... 500 mil ifrån varandra.

Känns skönt att båda tänker ungefär likadant. En sten har flyttat sig ur ryggsäcken i alla fall.

Jag älskar honom och kommer alltid göra det.