Glasängeln

Jag köpte Veckorevyn i lördags, först idag orkade jag läsa den, eller anse mig ha tid att läsa den. Det var några sidor som fick min uppmärksamhet, bland annat present tips till pojkvännen där han som skrivit tipsen kommenterade att presenten är till din pojkvän och HAN ska bli glad för den och att det inte handlar om att du ska ge honom något som du anser att han ska ha. Exempelt att jag skulle ge tom en gul skjorta för att den färgen är jätte inne i år och jag vill att han ska vara inne. (Nu skiter jag i inne färger, vet inte ens om gult är inne, men ni förstår säkert hur jag menar.)

Och det han skrev var så jäkla sant. Jag tror det finns många killar där ute i världen som har en flickvän som predikar hur han ska se ut, vad han inte får ha på sig och bestämmer i princip vad som ska finnas i hans garderob. Jag tycker det är synd, för jag tycker liksom att man blev kär i en person pga personligheten (jag blev det iaf) och att då börja ändra honom efter ett tag så att han ska vara på det viset du vill lär väl bara bli helt fel?

Det finns stunder då jag skulle tycka det vore fint om Tom kunde gå i Chinos, lacost skor, och en snittsig backslick för att se sådär vrål mordern ut, men i samma veva så slår mig alltid tanken att det inte är Tom. Tom är den lite mer rockiga typen och jag vet att han aldrig skulle vilja sätta på sig sådanna kläder jag nyss nämnde, han trivs inte i det. Vad är det då för vits att kämpa för att få förändra den man blev kär i?

Jag tror inte att alla försöker ändra på sina partnes och jag säger inte att det bara är tjejer som vill ändra sina killar, utan killar kan vilja ändra sina tjejer också. Men ni förstår kanske hur jag menar, att det känns meningslöst att ändra på de man blev kära i.

Nej, nu ska jag ängna mig åt psykologi uppgiften. Rätt dåligt med svensk info och engelsk info om störningar i hjärnan är inte det roligste att läsa på engelska...

OUT!