Glasängeln

Jag såg just Familjen annorlunda på tv och blev ledsen. Vad är det med Älvdalen och dess invånare som får en knäpp i skallen och ligger med andra fastän de har partners? Jag blir knäpp på alla obesvarade frågor, för vad är det som får en att tänka så fel och oklart att man tar risken att såra den man älskar mest i hela världen?  Är det den förbjudna frukten som lockar? Eller vägrar hjärnan tänka klart?

Det är sorgligt, men som han sa: "Vi kom över det, det är väl det som kallas kärlek".
Det går bra, jag är lycklig.
 
Men den sortens sår som gör så fruktansvärt ont glömmer man aldrig, det finns alltid små saker som gör en påmind. Som idag.