Glasängeln

Nu när jag sitter här, nybadad i bubbelbadet med Turkshot och allt så kan jag bara inte sluta att tänka på alla de val jag gjort här i mitt liv. Tänk vad anorlunda allt hade sett ut! För det första är jag säker på att Tom och jag aldrig skulle ha blivit tillsammans, hade jag åkt till USA så hade det liksom aldrig blivit nått...
     Om jag hade valt gymnasie i början av 9:an så hade jag sökt teater och vem vet? Kanske jag hade kommit in? Då hade det defenitivt inte sett ut som det gör idag, då hade jag varit Karlstadbo i flera år nu.

Ja ni, tänkt vad mycket småsaker som kan ha förändrat ens liv. Jag blir helt snurrig av alla "om" som finns.
Men nu är det som det är och om några år till så kanske jag sitter och tittar tillbaka och funderar på hur det skulle sett ut om jag gjort anorlunda val nu. Livet är konstigt och ibland är det skit. Ibland lever livet verkligen och man önskar att det aldrig tog slut och ibland vill man bara dö. Ja, dö. Försvinna. Slippe känna, slippa se, slippa försöka tänka på rätt och fel och uppföra sig ordentligt. Ibland orkar man bara inte. Ibland måste man orka för andra.

Men vems liv lever man då? Lever man sitt egna om man känner att man lever sitt liv för andra?
Jag tänker inte leva mitt liv för andra, hur kan jag då vara nöjd när jag blir gammal och veta att jag kommer att dö utan att ha levt mitt liv som jag ville. 

Det är nu som livet är mitt.