Glasängeln

Helvetet säger jag bara. Ursäkta mitt språk men jag är inte alls glad just nu, vilket innebär att jag ska beklaga mig!
Innan jag blev påkörd så kan man inte klaga på min kondition, jag cyklade, var ute och gick och var med i Friskis och svettis flera ggr i veckan och jag hade en kropp som jag var hyffsad nöjd med, inte för smal, inte för tjock! (de flesta är missnöjda med något, vilket jag också var.) Hur som helst, i dag när jag kollade i garderoben så hittade jag ett par jeans jag hade i somras som passade perfekt och idag när jag såg dom bestämde jag mig för använda dom. Fan heller!

Jeansen var för små, lätt med 5 cm... Jag vet ju själv att jag lagt på mig lite då jag inte kan motionera som jag vill då foten bestämmer mina aktiviteter, men jag har slutat med godis och chips så jag håller mig väl lite i ordning iaf. Men nu är det allvar! Min motivation för att få på mig jeansen är på topp! Träningen ska bli intensiv, minst tre ggr i veckan no matter what! (Det låter inte så mkt kanske, men rätt mkt för den som varit ute en gång i veckan på en 0,5 km promenad.)

Nej, usch, nu är jag verkligen deppad. Träning inför beachen är på G nu. Jag ska gå ner de här jävla kilona till där jag var innan allt skit hände. Det bästa vore om jag spelade fotboll, då skulle man vara i trim. Men jao, foten som sagt.

Hej då. EN DEPPIG MEJ!